Om man gillar bilar på det där på gränsen till ohälsosamma sättet som många av oss gör, så hör det till att ha en personlig relation till bilmärken. Alla bilmärken.
För oss kan en bil aldrig bara vara ”blå”, eller ”stor”, eller ”snygg”, eller ”ful”.
Nej, för oss finns oftast en personlig koppling till märket – en koppling som lätt trumfar ut de uppenbara adjektiven som hör den breda, lindrigt bilgalna allmänheten till.
För min egen del är t.ex. en hyr-Peugeot aldrig bara en enkel bruksvara som för mig från A till B.
Nej, den är samtidigt alltid en påminnelse om min allra första bil – en sliten men älskad 205:a vars vidare historia jag följde genom bilregistret långt efter att jag såld den.
Eller Alfa Romeo – som jag kör nu.
Vald med stor omsorg är det klart att den inte är enbart en bil.