Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

F1: Dumma grejer

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Så sent som i fredags – ungefär samtidigt som FP2 kördes i Barcelona – var jag själv ute på reportageresa. Målet var ett snack med en av landets bästa racerförare, alla kategorier. (Vem det är spelar ingen större roll i sammanhanget – reportaget kommer i sinom tid).

Hursomhelst bad jag honom att rada upp sina styrkor: vad är de för egenskaper som har fört honom dit han idag är.

Listan blev inte särskilt lång.

”Jag gör inga dumma grejer på banan – det är viktigare än man tror” svarade han.

Vilket osökt får mig att tänka på Romain Grosjean – mannen som har gjort ”dumma grejer” till sitt signum.

Fransmannens karriär har verkligen kantats av stora och små misstag, och briljanta insatser – som hösten 2013 med fyra pallplatser på fem starter – har blandats med riktiga lågvattenmärken som,

Superdebutanter

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Problemet med första intryck är att de lever kvar. Det är förstås därför de är så viktiga. Ett gott första intryck sätter spår och slår an en ton som hänger kvar kring ens person långt efter att man har lämnat rummet.

Så även inom motorsport.

Visst – du kan harva runt kring P18 tills du har lärt dig bilen, banorna, kommit underfund med den franska ingenjörens skumma dialekt, och lärt dig hur man ber hospitality-Giovanni om extra kakao på din cappucino – men ärligt talat: ingen bryr sig om din lärokurva på banan förblir ointressant flack.

Du förblir herr-P18 tills motsatsen är bevisad. Men det har du förmodligen inte tid med när andra begåvningar står och väntar på att ta din sits. I bästa fall levererar man därför från och med dag ett – ingen har nämligen tålamod att vänta.

Det är förmodligen därför som det enligt legenden var nyrekryterade Ferrari-chaufförers plikt och förbannade skyldighet att vid första Fiorano-testet putsa varvrekordet.

F1: Ericsson – ingen stadsbaneexpert

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Marcus Ericsson har inlett säsongen relativt starkt – särskilt med tanke på hur tungt det har gått hos Sauber de senaste åren. Det kunde inte annat än bli bättre.

Säsongens tre inledande lopp har också visat att Marcus visst kan hålla jämn takt med den högt hållna Charles Leclerc som han nu har fått att mäta sig emot. De som trodde att monegasken skulle blåsa Ericsson av banan har fått tänka om. Ferrari-mannen må vara en blivande världsstjärna – men i alla fall de två inledande loppen har Marcus varit den starkare av de två.

I Azerbajdzjans GP som kördes på Bakus gator i helgen var det dock dags för Ericsson att få sig läxa. Leclerc var starkare sett över hela helgen och kom iväg från Baku med åtta friska VM-poäng och minnet av en fantastisk körning. Marcus å sin sida hade en riktig skithelg – en helg då ingenting fungerade.

F1: Kvalform efter Baku

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Sebastian Vettel tog igår sin tredje raka pole position och har därmed slagläge inför dagens tuffa stadslopp i Kaukasus. Ferraristjärnan har onekligen tagit greppet om ett område som i fjol var en av nycklarna till Lewis Hamiltons VM-titel.
Med tre lopp körda och fyra kval avklarade kan det dock ändå vara läge att ta ett helhetsgrepp om teamens och deras besättningars kvalform inför eftermiddagens GP-lopp i Azerbajdzjans huvudstad Baku.

4-0 till Hülkenberg i den interna kvalkampen. Foto: LAT 

Som vanligt har jag räknat om förarnas kvaltider till procent av pole-tid – för att göra dem jämförbara mellan olika banor.

Sammanlagd kvalform sedan Australiens GP

Tittar vi först och främst på teamens sammanlagda kvalform från och med Australien tills nu senast i Baku igår, finner vi faktiskt Mercedes i topp – Vettels tre pole positions till trots.

Sexåringen i Oman

Ingen kan väl ha missat att den svenska världsstjärnan Avicii har avlidit – bara 28 år gammal. Idag har hans efterlevande mer eller mindre bekräftat att han själv valde att avsluta sitt liv.

Jag ska naturligtvis inte ge mig på att spekulera kring de exakta orsakerna, men att döma av porträttet som den nyligen visade djupt utlämnande dokumentärfilmen tecknade av Tim Bergling – som han egentligen hette – kan han mycket väl blivit en i den ganska långa raden av unga och superframgångsrika stjärnor som inte fullt ut kunnat hantera det massiva tryck som framgången innebar.

”Tim var inte gjord för det maskineri som han hamnade” skriver familjen bl.a. Det är en formulering som får mig att tänka på en annan grupp unga superstjärnor med enorm press på sina axlar: F1-yngligar.

När jag i höstas intervjuade far och son Kristoffersson efter Johans VM-guld fanns världsmästarens tvååriga son Colin ständigt i närheten i paddock i tyska Esterring.