Gå till huvudsajt

Archive: Okt 2015

Sleepless in San Francisco

Klockan är 02:50 och jag har försökt sova sen 21:30 som en 160-åring men nu skiter jag i det.

Idag körde jag på Laguna Seca! Helt sjukt häftigt! Jag har aldrig varit med om nåt liknande i banväg faktiskt. Höjdskillnaderna, blinda kurvor, och såklart korkskruven. Vilken jäkla kurva eller vad man nu ska kalla den:) först en jättehård inbromsning utan att se nåt, sen en jättesnabb vänster-höger rakt ner för världens brant, helt galet.

Fantastiskt kul att få ha gjort det måste jag säga. Ett minne för livet. Efter bankörningen åkte vi mot San Francisco där jag nu lider av insomnia, kanske för att vi ska ut till Alcatraz om några timmar och jag är rädd för att de ska låsa in mig. På den här resan kan vad som helst hända känns det som.

image.jpeg

Korkskruven. Sjukt coolt.

image.jpeg

Vi fick åka lite Aston också, det gjorde inget.

image.jpeg

Vi hittade finfina morgonrockar på hotellet här i SF. Vi ska ha på oss dem när vi går ut ikväll.

Highway One helt fadäsfritt!

Förutom 65 felkörningar.

Vi åkte från finhotellet efter en frukost för två som kostade mer än en middag för fyra hemma. Jag tog french toast och fick omedelbar ångest då det kom in en tallrik motsvarande en Skogsholmslimpa kryddad med två liter sirap, på sidan låg en liten jordgubbe.

Med paltkoma från helvetet gav vi oss iväg ut på klassiska highway one som går mellan Los Angeles och San Francisco. Dock är inte vägen så självklar som man kan tro, vägarna byter namn hipp som happ och vi lyckades köra fel hur många som helst.

Men väl inne på själva kringelikroksträckan längst kusten så är den helt underbar. Vyer och miljöer som är svåra att förmedla med bilder. Det måste nog upplevas. Hälften av bilarna vi mötte var Mustang och Camarocabbar, säkert hyrda av turister, men likväl coolt.

Nu måste jag sluta skriva för nu ska vi ut till Laguna Seca! Förarmötet börjar om en halvtimme! Hörs sen!

image.jpeg

Cadillacen sköter sig perfekt!

image.jpeg

Utanför Beverly Hills Hotel

image.jpeg

Vyerna är helt otroliga längs hw1

Santa Monica Polisen?

Jag vill anmäla en stöld! Flytet på resan håller i sig… Efter att resan från Austin till Los Angeles blivit försenad med ett dygn på grund av Magnus ”nära-döden-upplevelse” kom vi äntligen iväg. Nu är det dags för road trip!

Vi landade i LA redan vid åttatiden på morgonen och bestämde oss för att käka frukost nere på Santa Monica Pier, och ta lite coola bilder på bilen vi ska köra vår road trip med, en riktigt skön Cadillac ATS V!
Vi parkerade och tog promenaden ut på piren fram och tillbaka. På vägen tillbaka för att hämta bilen stannar jag på Bubba Gump Shrimp och köper ett par presenter åt barnen, eller rättare sagt försökte. När jag ska betala är plånboken borta!
Vi går sträckan mellan bilen och piren fem gånger och letar, frågar i alla butiker, men den är borta. Jag måste ha tappat den eller så har nån snott den. Jag vet inte. Borta är den i alla fall.
Lite bekymmer ställer det till då jag har drygt två veckor kvar här innan jag ska hem, och utan pengar kommer man inte långt i det här landet.

Så istället för att fota bilar blev det tre timmar i telefon för att spärra kort, polisanmäla allt både här och i Sverige för säkerhets skull. Beställa nya kort osv… Toppen.

Efter det åkte vi till finhotellet vi bokat för att fira att Magnus överlevde, Beverly Hills Hotel, sjukt stekigt. Stod två Rolls Royce Wraith utanför entrén när vi kom. Efter en svindyrmiddag med nån gammal Hollywoodfru ett par bord bort blev det en tidig kväll.

Idag ska vi ta oss upp mot Laguna Seca och San Francisco via Highway one. En helt underbar bit väg längst kusten. Det vill säga om inte bilen är stulen eller exploderar eller nåt. Just nu känns det som att allt är möjligt.

Just det, jag köpte en bil också. Ulrika har sagt att jag måste köpa massa presenter åt henne nu när jag är borta hemifrån så länge. Så igår fick hon en ny vinterbil. En rymlig 4wd. Praktiskt och bra. Som alltid när jag köper bil. Tom Bertling har haft den till att köra bröd till sitt fik. Det är en bild på den nedanför här. Fin va!? Visst är jag snäll?

Vi återkommer från HW1 inom kort. Stand by.

image.png

Veckans vapen. En Cadillac ATS V. Riktigt trevlig bil verkar det vara

image.jpeg

På Beverly Hills Hotel med de sista pengarna jag har. Spännande.

image.jpeg

Här är Ulrikas nya vinterkärra. Perfekt med rejält baksäte nu när vi har 3 hundar

image.jpeg

Jätteglad sisådär 10 minuter innan plånkan försvann

Vi behöver en ambulans till banan!

Min kompis har blivit biten av en giftspindel och börjat krampa. Det känns bråttom!

En F1 helg med extra krydda är över. Tur det känns det som. Jag vet inte om vi hade klarat mycket mer.

I torsdags landade vi i Austin Texas, för att se på ett av årets bästa race i F1 cirkusen. Fredagen och lördagen regnade bort efter enorma skyfall. Men söndagen såg ut att bli en galet bra dag med bilar på banan från tidig morgon till sen kväll.

Kvalet började redan klockan 09.00 lokal tid och vi hade bokat en bil ut till banan 07:30 som skulle kosta 20 dollar. Han bestämde sig dock för att lämna walk over, så i panik en halvtimme senare fick vi tag i en corolla som körde ut oss för 80 dollar. Kanonpris.

Kvalet gick bra men vädret var fortfarande dåligt så vi tittade på det mesta från presscentrets tv-apparater.

Precis innan start skulle vi ta ett par bilder vid den enorma leaderboarden på banan, Magnus som skulle ta kort på fina mig backade bakåt för att få med allt och gick in i en buske, några sekunder senare skrek han till och slog sig i nacken. ”Fan jag har blivit biten av nåt! Det gör skitont!” Sa han när vi hick tillbaka mot stället vi valt att titta på racet från.
”Sluta gnäll din gamla kärring” sa jag, ivrig att komma tillbaka till platserna, en alldeles supervipig hörna i sista kurvan..

Väl där började Magnus klaga mer och mer på att han kände sig konstig, det pirrade i hela kroppen och munnen blev torr.
Då bestämde vi oss för att gå till banans medical center, som ligger precis i andra änden av depån. Halvvägs dit hör vi hur starten går på andra sidan depåbyggnaden.
Magnus börjar känna sig sämre och får stötta sig på mig för att kunna gå. Väl där sätts han på dropp och får en massa mediciner. Jag sitter med honom då medicinerna tydligen gör kroppen sämre före det blir bättre. Jag räknar tiden i hur många varv det är kvar av rejset och jag ser det genom ett fönster då några ur personalen sitter och tittar på loppet på en liten tv.

Med ungefär 10 varv kvar börjar Magnus må sämre, han har tryck över bröstet och känner att halsen svullnar igen mer och mer.

Jag springer ut till receptionen och säger att nu är det läge att åka till sjukhus! Han blir sämre trots medicinerna och har börjat krampa.

Personalen kommer in i rummet och konstaterar detsamma, ger honom någon monsterdos av nån medicin som ska hålla luftvägarna öppna, och ringer på ambulanspersonalen.

När den kommer efter några minuter, har Magnus tillstånd blivit något bättre pga den senaste dosen medicin, så vi bestämmer att jag stannar på banan och plockar ihop våra grejor, så syns vi på sjukhuset.

När ambulansen åker iväg hör jag i bakgrunden att de ropar upp Hamilton på prispallen. Jag går tillbaka till presscentret, packar ihop våra grejor och sätter mig i Saubers vip-bås och väntar på att viasats tv-team ska bli klara så att jag kan åka med dem in till stan.

Under tiden får jag glada besked från sjukhuset att allt är under kontroll och att Magnus kommer få lämna sjukhuset inom kort. Han hade fått en enorm allergisk reaktion på ett bett och hade ren tur att vi var så nära duktiga människor som kunde hjälpa honom. Annars hade det kunnat gå riktigt illa. Oerhört skönt att det slutade som det gjorde.

Gällande F1-loppet så hörde jag att det var bra, ett av årets bästa. Att vi missade det är såklart utan betydelse, dessutom fick vi det återberättat av Marcus Ericsson i sauberhytten, och senare på kvällen Eje, Janne och Magnus på viasat över en sen middag. Sämre historieberättare har jag tvingats lyssna på.

Nu packar vi väskan och drar till California! I eftermiddag hämtar vi ut nya Cadillac ATS-V på flygplatsen där och tar oss mot mitten av veckan upp mot Laguna Seca… Det kommer nog bli bra det här till slut..

image.jpeg

Här inne, 25 meter från depåutfarten, var vi medans racet kördes

image.jpeg

Magnus väntar på starkare mediciner innan avfärd mot sjukhuset

image.jpeg

Det var den här fantastiska och spontana bilden vi skulle ta en lite bättre version av när olyckan var framme

Jag har toalettat med Daniel Ricciardo!

Ni vet hur det är när man står på muggen och försöker sköta sig själv så stövlar det in någon och ställer sig i luckan precis intill och förstör allt flow?

Det hände precis mig och Magnus som avsiktligt hade lämnat en lucka imellan oss. Så bra kompisar är vi liksom inte.

In stövlar Nån och tar plats imellan oss, inte ok. När jag tittar till vänster för att ge nykomlingen onda ögat för hans övertramp så känner jag igen honom. Visar sig stt det var Red Bulls Daniel Ricciardo som troligtvis hade hört att jag var på plats och ville hänga lite.

Omedelbart slår jag bort onda ögat och börjar le lite istället. Han ser lite frågande tillbaka på mig. Fullt förståligt så här i efterhand med tanke på våran utsatta situation så att säga, jag kanske ska vara glad att han inte kallade på vakterna. men slutet gott allting gott. Jag höll upp toadörren och han småsprang därifrån.

Nu sitter vi och väntar på kvalet som troligtvis inte kommer köras pga vädret. Men det ser bättre ut inför morgondagen så det är bara att kämpa på.

Jag återkommer igen efter nästa toabesök så ni vet vad som händer.

image.jpeg

Daniel Ricciardo. Artig och glad även i de medt utsatta situationerna