Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

F1: Abu Dhabis GP och saknaden

Av Posted on 0 Inga taggar 1

Abu Dhabis GP är årets sista F1-lopp och det är dags att vinka hejdå till en hel del. Formel Blogg listar de 10 saker vi kanske får skäl att sakna framöver.

10. Sista chansen att se Martinis snygga färger på Williams-bilarna då italienska Martini & Rossi har beslutat att dra sig ur F1. Vi kommer att sakna dem – inte så mycket för den sliskiga smakens skull, utan mest för Williams’ snygga team-merch.

9. Sista chansen att se Sergey Sirotkin då ryska storsponsorn SMP Bank tröttnat. Inte många kommer att sakna ryssen som fick en bedrövlig debutsäsong. Att han körde den första tredjedelen av säsongen med pungen smärtsamt klämd säger i princip allt.

8. Vi förlorar även Stoffel Vandoorne som är ett av de senaste decenniernas konstigaste och största F1-besvikelser. På rak arm har jag svårt att komma på något annat jättelöfte i modern tid som underpresterat så hårt som belgaren.

7. Abu Dhabis GP blir också sista gången på ett tag som vi får se Daniel Ricciardo i en vinnarbil. Att lämna Red Bull till förmån för Renault samtidigt som Honda (Red Bulls nya motorpartner) verkar ha fått ordning på prylarna är en enorm chansning. F1:s gladaste hoppas förstås på att upprepa Lewis Hamiltons’ genidrag när britten lämnade McLaren till förmån för Mercedes. Bara att hålla tummarna att det går vägen.

6. Saubers utveckling har varit imponerande under 2018 men ingen tror väl att de kommer att vara med och slåss om segrarna i närtid. Abu Dhabi är således förmodligen sista gången som vi får se Kimi Räikkönen i en bil med segerchans. Vore kul om han kunde avrunda Ferrari-åren med ett bra resultat.

5. Dessvärre tror jag att morgondagens race kan vara det sista vi ser av Brendon Hartley i F1. Debutsäsongen har varit svår för nyazealändaren – med tufft motstånd i boxen intill och Helmut Markos återkommande sågningar. Mitt blödiga sportvagnshjärta hoppas dock att Le Mans-vinnaren har en framtid i F1 bortom 2018.

4. Helgens framträdande blir också den sista på ett tag för Esteban Ocon. Toto Wolf kan vara den enda som själv anser att han har gjort sitt bästa för att behålla Mercedes’ skyddsling i startfältet 2019, men nu är det som det är. Fransmannen får sikta in sig på att köra simulator i Brackley nästa år.

3. Äntligen skilsmässa! För visst har det blivit tröttsamt att höra Red Bull Racing och motorleverantören Renault gnälla på varandra? Abu Dhabi blir den sista starten för kombon efter 12 hela säsonger och 4 konstruktörstitlar. Synd att en resa som ledde till så stora framgångar skulle sluta så bittert – men det är som med par som håller ihop för barnens skull: till slut är det barnen som blir lidande.

2. Hejdå Marcus Ericsson… Sista gången på ett bra tag som vi har en svensk i startfältet – om nu inte Joel Eriksson tar sitt förnuft tillfånga och på något mirakulöst osannolikt sätt lyckas tråckla sig tillbaka in på F1-teamens horisont. Det har varit en fantastisk resa att ha Mackan i F1 – och emellanåt en fantastiskt jobbig resa att följa hans ibland tröstlösa kamp i undermåligt maskineri. Omstarten i IndyCar kan bli ett rejält uppköp för svensken.

1. Ericsson i all ära, men den största förlusten för F1 är naturligtvis allas vår Nando. Oavsett om man älskar eller hatar Fernando Alonso så har han varit en stor karaktär och F1 kommer att bli tommare, tråkigare utan honom. Det kommer förmodligen att skrivas management-litteratur om hur en så framgångsrik, begåvad förare kunde hamna så snett i sina karriärval – men till dess håller jag tummarna för en snabb comeback. Han är förvisso fortsatt knuten till McLaren genom den gemensamma Indy 500-satsningen – men räkna ändå med att spanjorens namn kommer att dyka upp så fort något händer på förarmarknaden.

Lek t.ex. med tanken att Williams fått till en konkurrenskraftig bil inför 2019 men Kubica inte håller måttet och det plötsligt finns en Mercedes-driven bil ledig… Visst är det mest önsketänkande, men kom ihåg var ni läste det först.

Gergei Farkas, GF1