F1-säsongen är äntligen igång efter sommaruppehållet och lagom till omstarten har Auto Motor & Sport tagit ett snack med Marcus Ericsson inför höstens avgörande slutspurt. För Marcus handlar det om att köra till sig ett nytt kontrakt. För att göra det behöver han snygga till kvalstatistiken mot Charles Leclerc – men framförallt leverera fler övertygande insatser som i den luriga vätan på Hockenheim. Det var en imponerande körning av Mackan – och en naturlig startpunkt för vårt samtal.
***
GF: Din säsong började bra, hackade till efter Bahrain – men så i Tyskland var du tillbaka där vi vill se dig: på poängplats. Vad var nyckeln till det fina resultatet i Tyskland?
”Nyckeln var att jag stannade kvar ute när det började regna och många drog i depå. Plus att det var många som till skillnad från mig gjorde misstag därute. Det var ju otroligt svåra förhållanden – därför kändes det väldigt bra att sätta allt och bli belönad med poäng.”
GF: Det kanske är orättvist av mig, men jag har fått för mig att du inte gillar den sortens förhållanden – när det är blött eller när underlaget växlar…
”Nej, så är det inte. Jag gillar den sortens förhållande. Problemet är att jag under nästan hela min F1-karriär har kört bilar som har varit otroligt svårkörda när det har varit torrt. När det har blivit blött eller skiftande förhållanden så har det blivit ännu mer svårkörda. Då har jag haft ett problem där.”
GF: Ja, jag minns t.ex. hur det verkligen syntes vad du fick slita med Caterham-bilen 2014. Du fick knappt runt den i kurvorna…
”Precis. Men tidigare i min karriär har jag vunnit många race i blött och upptorkande förhållanden. Det är det som är grejen i år: vi en bil som är bra, en bil som jag litar på och då är jag väldigt bekväm i regn. Det tycker jag att jag har visat i Kina när det var regn, i Tyskland på träningen när det var regn och även i racet på slicks i halvregn. Litar du på bilen då trivs du i den sortens förhållanden. Nu är det nästan så att jag hoppas på regn…”
GF: Vad är det annars som utmärker årets bil? Hur känns den?
”Jag tycker att vi har en väldigt bra bas balansmässigt. Varje helg har vi en bra idé om var balansen är och vi kan börja jobba med programmet direkt. Tidigare år har det varit mycket svårare att få till balansen under racehelgerna. Bilen var svårare att lita på. Idag har vi mycket bättre aerodynamik och mycket mer mekaniskt grepp i bilen – det gör att vi har en helt annan plattform att jobba ifrån. Det är som natt och dag jämfört med de senaste åren.”
GF: Men inte bara bilen har utvecklats – även du måste ha vuxit. Nu tillhör du de mer erfarna i hela fältet. Vad har varit svårast att bemästra i F1 under dessa snart 90 GP-starter?
”Det absolut tuffaste har varit att jag 90 % av min karriär har kört en av de sämsta bilarna i fältet. Då är det väldigt svårt att visa vad man kan som förare. Det har varit det svåraste skulle jag säga. Sen har jag ju lärt mig väldigt mycket av att alltid behöva kämpa i motvind. Det har inte varit mycket medvind i min F1 karriär.”
GF: Hur har det påverkat dig?
”Det är något som stärker en. Jag känner mig väldigt stark mentalt. Mycket starkare nu än tidigare.”
GF: Det måste göra en stor skillnad att ha den här erfarenheten av nästan hundra startar i ryggen. Hur märks det tydligast att erfarenheten gör skillnad?
”Att jag vet allt jag ska göra, allt som händer under en racehelg, att jag inte stressar upp mig. Jag har mina rutiner, mitt sätt att förbereda mig, mitt sätt att jobba med ingenjörerna. Det är en väldigt strukturerad rutin som jag litar väldigt mycket på. Det är sådana saker som gör att jag är bekväm när jag kommer till racehelger. Trygg i mig själv.”
GF: Tittar man på din tid i F1 får man intrycket att debutåret 2014 med Caterham och halva första säsongen med Sauber året därpå var du på en stadig lärokurva uppåt. Det tog dig t.ex. halva 2015 att jobba dig ikapp din dåvarande stallkamrat Felipe Nasr. Men sen följde två år – från hösten 2015 till hösten 2017 – då du var väldigt stark och höll i princip stadigt jämna steg med förs Nasr och sedan Pascal Wehrlein – två riktigt bra förare. Vilka av dem var svårast att hålla jämna steg med?
”Charles är ju den bästa som jag har mött – det kan jag säga direkt. Han har gjort det väldigt bra och jag skulle lätt ranka honom som den bästa. Pascal och Felipe skulle jag säga var ganska jämnstarka skulle jag säga. Men gentemot båda var mitt problem att jag hade ett stort vikthandikapp – med det i åtanke var det väldigt bra att kunna matcha dem trots att jag hade 5-10 kilo handikapp. Det är mellan 2 och 4 tiondelar per varv i race och kval. Det är klart att då blir det svårt. Och det här var ju också åren då teamen inte hade pengar till att lätta bilen. Med det i bakhuvudet var mina prestationer bra.”
GF: Hur är stämningen med Charles i teamet nu?
”Jättebra! Det funkar mycket bättre med Charles än vad det har gjort med Felipe och Pascal. Det är den bästa teamkamrat som jag har haft på det rent personliga planet. Vi kommer bra överens på banan och han är även min typ av människa att hänga med utanför – så det har funkat väldigt bra. Det smittar av sig på resten av teamet också – det blir en väldigt bra stämning i depån. Jag har inget ont att säga om Felipe och Pascal, men där var det inte lika naturligt att hänga utanför banan. Det blev liksom aldrig samma stämning med dem.”
GF: Rent tekniskt – delar ni all info med varandra inom teamet?
”Vi är helt öppna med setup och data i teamet och det fungerar jäkligt bra det också. Sen har man sina ess i rockärmen i körningen.”
GF: I ren fart verkar Leclerc ha en viss fördel – speciellt i kval. Går det alls att säga var han verkar ha den fördelen? Var någonstans ligger han före?
”Det är lite överallt… Just nu i alla fall verkar han ha en nivå till jämfört med mig, men jag jobbar stenhårt på det och bara ska komma till hans nivå också. Jag vet att jag kan vara där – det gäller bara att kriga på.”
GF: Vad betyder det rent praktiskt?
”Det är mycket en självförtroendegrej. Får du ett bra kval eller två så lyfter det självförtroende och man kan prestera på en högre nivå. Men det handlar också om att jobba vidare med känslan i bilen. Jag och Charles kör lite olika och vill ha bilen på lite olika sätt över ett varv. Men på söndagarna tycker jag att jag har visat att jag är rätt jämn med honom. Men jag måste kvala lite högre upp…”
GF: Det är en del som har spekulerat i att Leclerc skulle gynnas av stallet eller Ferrari på din bekostnad. Finns det något som helst som tyder på det från din horisont?
”Nej, absolut ingenting som jag vet eller känner till.”
GF: Avslutningsvis – det alla undrar: finns det någonting alls som man kan säga om din framtid? Vad händer bortom 2018?
”Nej tyvärr, ingenting. Mitt kontrakt går ut i år, men det är ingen hemlighet att jag vill vara kvar i Sauber. Det har varit en fantastisk utveckling i teamet och jag känner att jag har varit en stor del av den utvecklingen. Det vore jättekul att få stanna här, men vi får se. Jag behöver fler insatser som i Tyskland…”
Text & Foto: Gergei Farkas, GF1
