Alla inlägg avGergei Farkas

Om man gillar bilar på det där på gränsen till ohälsosamma sättet som många av oss gör, så hör det till att ha en personlig relation till bilmärken. Alla bilmärken.

För oss kan en bil aldrig bara vara ”blå”, eller ”stor”, eller ”snygg”, eller ”ful”.

Nej, för oss finns oftast en personlig koppling till märket – en koppling som lätt trumfar ut de uppenbara adjektiven som hör den breda, lindrigt bilgalna allmänheten till.

För min egen del är t.ex. en hyr-Peugeot aldrig bara en enkel bruksvara som för mig från A till B.

Nej, den är samtidigt alltid en påminnelse om min allra första bil – en sliten men älskad 205:a vars vidare historia jag följde genom bilregistret långt efter att jag såld den.

Eller Alfa Romeo – som jag kör nu.

Vald med stor omsorg är det klart att den inte är enbart en bil.

STCC och jag har en från-och-till-relation med varandra.

Första gången som jag åkte på en tävling var i september 1998. Det blev en blöt, kall och lerig helg på Mantorp.

Sedan dess har jag siktat på att komma iväg och se något lopp om året. Ibland har det dock gått två-tre år mellan gångerna.

Men på senare tid har i alla fall Västkustloppet på Falkenbergs Motorbana blivit ett stående inslag i sommarplaneringen. Som inflyttad hallänning är det ju en riktig förmån att bo så nära landets kanske vackraste racingbana.

Den gångna helgen var det så dags igen. Det blev en blöt och kall – men inte särskilt lerig – helg strax utanför Falkenberg.

Första gången som jag besökte banan slogs jag av dess skönhet. Den 1,8 kilometer korta men snabba banan – som öppnades 1967 – ligger helt otroligt fint.

Minns ni Clay Regazzoni?

Regazzoni var schweizare och Ronnie Petersons generationskamrat. Hans F1-karriär sträckte sig ganska exakt över 1970-talet, och avslutades med en svår olycka i USA:s GP 1980.

Regazzoni förlamades i olyckan, men slutade inte tävla för det. Han körde både Paris – Dakar-rallyt och Sebring 12-timmars innan han 2006 omkom i en vägtrafikolycka.

Jag kom att tänka på Clay idag när Ferrari bekräftade att Kimi Räikkönen stannar med stallet 2017.

När Clay Regazzoni F1-debuterade 1970 blev han nämligen Ferraris sista F1-debutant. Sedan dess har det anrika stallat inte låtit en enda debutant komma ens i närheten av sina bilar.

Inte. En. Enda.

För att hårddra det kan man säga att Ferrari under se senaste 4-5 decennierna har gjort noll och ingenting för sportens återväxt på förarsidan.

Istället har de haft som strategi att låta andra team ta riskerna med och göra de kostsamma investeringarna i unga förare,

Resultatmässigt var Österrikes GP inte någon större framgång för det hårt prövade Sauber-teamet, men ekonomiskt sett verkar det som om stallet äntligen kan ana ljuset i tunneln.

Under den gångna helgen bekräftades nämligen att teamet har nått en ekonomisk uppgörelse som säkrar deras framtid. Att de anställda denna månad fick sina löner i tid tyder också på att det faktiskt finns riktiga pengar bakom orden.

Frågan är bara var pengarna kommer ifrån och vad uppgörelsen innebär. Är det frågan om ett uppköp, delägarskap, eller kanske ett nytt sponsoravtal? I nuläget har vi ingen aning.

***

Enligt en s.k. ”vanligtvis välunderrättad källa” – en brasiliansk F1-journalist – är det Marcus Ericssons storsponsor Tetra Pak som har gått in som delägare i det ekonomiskt hårt pressade stallet.

Uppgörelsen påstås innebära att den svenska jätten – världsledande inom förpackningsindustrin med en årsomsättning på 40 miljarder dollar – åtar sig att betala Saubers skulder om 120 miljoner Euro,