Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Lista: Uppfinningarna som borde finnas i alla bilar

Konceptbilen Honda WOW från 2005 överraskade världen med något som egentligen borde finnas i varje bil, en inbyggd hundkupé. Bild: Honda

Bilar är fantastiska. Det finns så många skäl att älska dem. För de mest uppenbara – att de tar oss dit vi vill. När vi vill. De får oss att känna oss fria. Av skäl som är mer fåfänga, har vi den rent estetiska delen – vi älskar dem för att de gör oss snyggare och för att de visar vem vi är, eller möjligen vill vara. För att adrenalinjunkien får sina kickar av hästkrafterna. Ingenjören i oss älskar den för tekniken. För att bilindustrins samlade IQ har gett oss uppfinningar som har förändrat världen.

Men naturligtvis är inget så bra att det inte kan bli bättre. Och jag råkar ha några briljanta idéer, om jag får säga det själv, som skulle kunna ta bilutvecklingen en nivå till. Och låt mig först poängtera att vissa av dessa funktioner faktiskt finns, om än i få bilar. Dessutom handlar det om prylar och finesser som är lite förbigångna eftersom de kanske inte är så heta, eftersom det handlar om komfort ur passagerarsynvinkeln.

Först och främst, stolarna. Har en stolsdesigner, förmodligen inte den exakta yrkestiteln, någonsin åkt på en roadtrip – alltså åkt riktigt långt? Om ja, hur kommer det sig då att det inte finns en enda stol med ett schyst stöd för huvudet så man kan nicka till en stund utan att vakna med nackspärr. Jag tänker mig en inbyggd kudde i nackstödet som går att fälla ut och vinkla lite hur man vill. Fotstöd för bättre åkkomfort. Föraren vill – och bör – ofta ha det kallare i kupén än passagerarna för att inte bli sömnig. För att då slippa åka långt med bylsiga jackor, vilket även är säkerhetsvidrigt, bör det finnas filtar i stolarna som enkelt kan tas fram, och lika lätt stuvas undan, vid behov. Önskvärt skulle även vara ett justerbart säkerhetsbälte så man kan sjunka ner i sätet utan att bältet skaver eller blir mindre säkert. Sista förslaget för att fullända stolarna är rumpmassage. Jag vet, det finns en del lyxiga bilar med stolsmassage, till och med några få med rumpmassage, men oftast bjuds det på ryggmassage, och det är helt meningslöst, det är i rumpan man får träsmak.

Sedan har vi ljudet. Hur kan man år 2017 e.kr tvingas stanna på en bensinmack för att köpa öronproppar. För att man inte står ut med bullret. För att hjärnan håller på att upplösas och rinna ut genom öronen. Oftast är det förstås inte så här illa, men de flesta bilar är de facto så bullriga att man som baksätespassagerare inte utan ansträngning från alla inblandade kan delta i ett samtal med framsätespassagerarna. Särskilt med vinterdäck. Tänk vilken lisa att glida fram i en tyst elbil – synd bara att det knappt är någon skillnad eftersom vägljudet som letar sig in i kupén är lika obarmhärtigt som vanligt.

Solen – hur kan det inte gå att få till ett solskydd som faktiskt skyddar mot solen? Den där lilla flärpen man fäller ner som aldrig någonsin går att få i ett läge som skuggar solen. Aldrig. Samma sak i baksätet, varför kan det inte finnas ett solskydd så man slipper sätta upp fula plastplattor med Disneyfigurer i baksätesfönstren eller lägga på en solfilm som korvar sig och får bilen att se ut som en chipspåse.

Varför inte gå ett steg längre, total mörkläggning. Naturligtvis måste det vara gardiner som även kan justeras när man står utanför bilen, dels som skydd en solig dag på parkeringen men också som skydd mot inbrottstjuvar. Betydligt färre bryter sig in i en bil när man inte ser vad som finns att tillgå. Det är sen gammalt.

Sedan har vi det här med barn och hundar som stryker med som flugor i bastuvarma bilar. Det händer varje sommar. Varför inte en termometer som kickar igång ett litet kylaggregat vid ett visst gradtal. Samma sak när det är kallt, kryper det under ett visst gradtal, slås värmen igång. Det skulle definitivt underlätta livet för oss hundägare, som har ett elände att hitta skuggiga parkeringsplatser i de undantagsfall när det inte finns något annat alternativ än att låta hunden vänta en kort stund i bilen medan ärende uträttas.

En sak jag ofta förundras över är hur svårt det är att öppna dörren i trånga sektioner. För det första är det alldeles för få dörrstopp, oftast bara två eller tre. Att försöka stanna den tunga dörren i ett ”mellanläge” är svårt. Och inte blir det enklare av att handtaget nästan aldrig är placerat mitt på dörren, åtminstone inte med ett greppvänligt handtag, det är istället oftast placerat långt fram mot dörrens gångjärn, så att handgreppet blir extra svagt. Inte konstigt att de flesta bilar har ett par dörruppslag i lacken.

På samma tema har vi parkeringssensor. Det där borde väl nästan försäkringsbolagen vilja bekosta, jag kan tänka mig att det skulle bli billigare än att betala alla dessa parkeringsskador som orsakas av folk som inte vet hur stor bil de har och/eller kan parkera.

Det här med blinkers, eller snarare avsaknaden av användandet av blinker. Alla dessa korkskallar som är för lata för att röra vänsterhanden ett par centimeter upp eller ner. Varför inte koppla samman blinkern med navigatorn? Navin vet när man ska svänga vänster, och då blinkar det vänster. Superenkelt.

En sak jag har funderat mycket på är varför det inte finns något smartare än vindrutetorkare. Torkarblad som gnekar och skrapar, viftar bort en tredjedel av vattnet och lämnar resten som ett grumligt töcken framför föraren. Som fryser fast vid första frosten och är dyra som om de vore förgyllda i bladguld. Jag är säker på att det finns något sorts nanomaterial som kan lösa det här. Det är ju mycket prat om nanotextilier som varken blir blöta eller smutsiga, något sådant borde väl fungera på vindrutan. Eller något magnetiskt, som repellerar vattendropparna? Eller värme som förångar dem. Hur svårt kan det vara att bli av med lite vatten på vindrutan? Kom igen nu alla ingenjörsgenier, gnugga knölarna.

Sist men inte minst. Alkolås och droglås. Hur kan det inte vara standard i dagens bilar?! Ofattbart.

Av: Anna Andersson

Krönikan kommer från auto motor & sport nr 24-2016.