Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Ferrari som vinterbil, bra eller anus?

Även om inte vintern har kommit igång riktigt så tänkte jag att det var på tiden med en liten uppdatering kring hur Ferrarin fungerar som vinterbil. Alla som har haft en Ferrari vet att det i grund och botten finns bättre bilar. Det kanske inte finns några som är vackrare, låter bättre, eller har mer utstrålning, men det finns garanterat de som är bättre.

Fel på bilar har också en tendens att förvärras vintertid. konstiga lösningar för fönterrutor som ska öppnas när man öppnar dörren fryser fast och gör att man slår sönder rutan när man ska stänga dörren, det hände mig med min GTR hela tiden, smäller igen dörren och tror att rutan ska stanna kvar ute i trädgården då den inte åkt ner den där centimentern den ska för att komma in på sin plats osv..

Hittills har faktiskt Ferrarin skött sig bra. Den verkar dock, som alla andra sydeuropeer frysa lite mer än andra bilar. När bilarna runt omkring i radhusområdet knappt har is på rutorna ser det ut som att man varit till arktis och tillbaka med FFen, fattar inte vad det beror på. 4-hjulsdriften är också lite lustig. Inte dålig, bara lustig. Den funkar tydligen bara upp till 4ans växel, sen är bilen 2wd igen. Så ska man köra motorvägsfart med den vintertid så får man välja att antingen varva lite, eller leva med 2wd. Konstigt. Det märks också att den tjuvdrar ström som alla Ferrarisar verkar göra. Han man den inte på laddning och försöker starta den efter ett par dagar hör man hur den segar och kämpar för att komma igång.

Det har jag avhjälpt genom att installera en ständig batteriladdare som går igång så fort man stoppar i motovärmarsladden. Motorvärmaren fungerar klockrent. Dessvärre gick fjärren man startar den med sönder av nån anledning så jag kan inte använda den förrän en ny fjärr kommer, men den dagen fjärren funkade var kanon.

I övrigt är det en helt sjukt underbar bil, det är bara att erkänna. Jag kommer säkert svära ihjäl mig över den i vinter. Över fastfrysta rutor, tömda batterier, sönderskrapade spoilers och allt annat som kommer hända. Men en sak är säker. När man sätter sig i den, och trycker på startknappen, och den där V12an smäller igång som om man satte fjutt på ett kilo dynamit, då glömmer man alla olater den har för sig, och bara älskar den. Jag önskar bara att mina grannar höll med…

 

 

Frusen Fiat