Alla inlägg avPeter Ternström

Delfiner är egentligen bland de elakaste och jävligaste däggdjuren som existerat. De är dessutom mycket intelligenta – och det gör bara saken mycket värre.

(ILLUSTRATION: SETH JANSON)

Min flickvän gillar tatueringar, och nu var det (återigen) dags för en ny. Jag tycker egentligen inte om dem, men låter henne hållas. Jag får leka med bilar och flygplan, så tatuera dig då älskling.

Nu till problemet. Hon ville, som så många andra, ha en liten delfin på kroppen. På höger skulderblad. Nu var måttet rågat. Jag var tvungen att stoppa henne. Inte för att hela idén var patetisk, eller att halva jordens kvinnliga befolkning har en liten delfin ritad precis där. Nej, det är för att den allmänna uppfattningen om delfiner är helt åt helvete fel.

Många tror nämligen att delfiner är söta små sagodjur i stil med enhörningar.

Det var nära ögat. Min vän Andrej från Kiev blev nästan blåst på 30 000 EUR. Innan han skickade pengarna så kontaktade han mig. Det visade sig vara ett helt fantastiskt beslut. 

Andrej Tatarchenko är ukrainare. Han har ett enormt jordbruk femtio kilometer sydöst om Kiev. Enligt han själv så är nästan var tredje brödlimpa som säljs i huvudstaden ett resultat av hans arbete. Gården har varit i hans familjs ägo i flera generationer. Till vardags kör han en Porsche Cayenne. När han ska semestra i Europa så använder han en svart Ferrari FF. Vi har känt varandra i fem år. 

För två veckor sedan kontaktade han mig via mail. Han hade hittat en bil han ville köpa. Inte vilken bil som helst. En Lamborghini Aventador. Den var vit med svarta fälgar. 

Bilen hade han hittat på annons på sajten Ebay.

När bilen kom in i depå kunde ingen tro att det var sant. Förarens hjälm och överkropp var röda av rödbetor.

På sätena. I taket. Vid handbromsen. Även vid den lilla rutan mellan kupén och motorrummet. Det fanns kräk överallt. Ferrarin, en splitter ny F430 F1, skulle aldrig bli fräsch igen. Året var, om jag minns rätt, 2005. Det var ett av mina första arrangemang för ägare av superbilar. Det var på Mantorp Park. Hur Ferrarin blev full av spya? Det var nog på det mest spektakulära sätt en bil blivit nerspydd – i världshistorien.

Vi hade kört bil på banan sedan klockan nio på morgonen. Vid tolv tog vi lunch. Till lunchen serverades pyttipanna. Just denna detalj kommer jag ihåg som om det vore igår. Pyttipanna med rödbetor var det. Det hade varit supergott. Alla, inklusive våra trevliga värdinnor hade ätit rikligt med lunch.

Bild: Emily Dahlgren

Det finns få saker som är så fantastiskt roliga som en rejäl road trip i Europa. Detta är något jag ser fram emot varje vinter. Att packa bilen och köra söderut. Gärna långt. Helst till Italien och vara borta i minst två veckor.

En sak som alltid varit ett problem är bagageutrymmet. Många bilar, framförallt den sportiga typen, har begränsat bagageutrymme. Somliga italienska bilar har extremt lite plats. Har vi dessutom varit två personer som ska dela på ett pyttelitet bagage så blir det problem. Min co-driver har, till sin stora besvikelse, inte kunnat ha med sig 14 par skor.

Samtidigt så har jag kommit tillbaka hem till Sverige med kläder som jag knappt använt. Saker som jag släpat med mig runt hela Europa helt utan anledning. Det är väldigt lätt att ta med sig en massa prylar som du inte behöver.

Jag har en ide. Antingen kommer du älska den, eller så kommer du att kräkas. Den är nog långt över gränsen för vad som anses politiskt korrekt. 

I morse var jag på läkarundersökning. Vi mätte blodtryck, tog EKG, lyssnade på lungor, kissade i en burk och tog blodprov. Jag gör det numera varje år, direkt på nyåret.

Våren 2014 hände något extremt viktigt. Jag skulle förnya mitt flygcertifikat. I samband med detta sker en läkarundersökning. Den är obligatorisk. Vill du flyga flygplan måste du vara helt frisk. Det var jag inte. Jag hade högt blodtryck. Det var inte allvarligt, men högt för min ålder (40 bast). Som tur var upptäcktes det här tidigt, och jag har kunnat göra förändringar i min livsstil. Idag har jag normala värden. I mitt fall handlade det om att jag slappade för mycket på soffan,