Oxveckor – en tillsynes oändlig ström av arbetsdagar, vintermörker, fulskitiga bilar och kräksjuka barn. Men glöm för all del inte att ägna världens F1-stjärnor en tanke under denna svåra tid. Även de har fått jobba hårdare än vanligt under vinterlovet.
Det tekniska reglementets stora förändringar inför 2017-års F1-säsong innebär i grova drag högre downforce och bredare däck – förändringar som kommer att resultera i dramatiskt högre kurvhastigheter än tidigare.
Förändringen kommer att vara påtaglig för förarna. De högre G-krafterna kommer framförallt att sätta deras nackmuskler på prov.
Red Bull-teamens Carlos Sainz och Daniel Ricciardo är två av dem som har anpassat försäsongsträningen till den förväntat högre belastningen.
För Sainz del har anpassningen inneburit ”den förmodligen hårdaste vintern i hela mitt liv” – en erfarenhet som han delar med Ricciardo.
“När det kommer till den fysiska sidan av förberedelserna så vet jag att min försäsong har varit den bästa tänkbara – men det är ändå inte detsamma som att faktiskt köra bilen” sa Ricciardo till en australiensisk tidning häromdagen.
”Men även om jag anländer till Barcelona i toppform så kommer den första dagen i bilen ändå att smärta. Kroppen kommer att gå igenom saker som den inte har gått igenom på länge.”
Ricciardo, Abu Dhabi 2016. Foto: LAT
Någon som inte verkar särskilt imponerad över den fysiska utmaningen som dagens förare kommer att ställas inför är 80-talsstjärnan Stefan Johansson.
”Jag tror inte alls att det blir så tufft som alla tycks tro – när de väl kommer till första racet kommer förarna att ha vant sig” skriver han i sin mycket läsvärda blogg.
Och även om belastningen ökar i F1 så är det inte i närheten av G-krafterna i IndyCar, menar Stefan.
”IndyCar-bilarna saknar dessutom servostyrning vilket gör dem mycket mer fysiskt krävande att köra över huvud taget. Men IndyCar-förarna brukar inte klaga.”
Att det över huvud taget går att utsätta förarna för belastningar som numera är norm inom formelracing är en konsekvens av hur bilarna är utformade.
”Idag är föraren i princip ’fastlimmad’ i sätet. De enda kroppsdelar som ska kunna röra sig är förarens armar och underben/fötter… Men huvudet sitter bokstavligt talat fast i en och samma position tack vare huvudstödet kring hjälmen och HANS.”
Annat var det på den gamla goda – men ack så farliga – tiden då Stefan själv körde.
”När hjälmen befann sig en fot över cockpit behövde man verkligen använda nackmusklerna för att hålla huvudet upprätt. Nuförtiden behöver du bara spjärna hjälmen emot huvudstödet och du är OK. Och då är F1 ändå ingenting mot till exempel ovalen i Phoenix i en IndyCar – där race-ar man med enorma G-krafter varv efter varv i 200 varv…”
Alldeles oavsett hur mycket större den fysiska utmaningen i F1 blir i år så är det klart att ett av huvudskälen till förändringarna var att göra sporten mer spektakulär för publiken. Och på den här punkten lovar Ricciardo att sporten kommer att leverera och göra fansen nöjda.
”Om du är ett fan så tycker jag att du ska bege dig till en av de riktigt snabba kurvorna – oavsett bana. Där kommer du verkligen få se hur vi jobbar.”
Gergei Farkas, GF1
Stefan Johansson, San Marinos GP 1985. Foto: LAT